Dessa tre händelser har uppenbarligen ett stort nyhetsvärde i Sverige. Men för mig personligen har de inte det. Jag tittar visserligen både på OS och Melodifestivalen, och jag firar Alla hjärtans dag, men jag har inget som helst intresse av att läsa om det. Jag vill läsa om riktiga nyheter. Artiklar om krig och svält, folkmord och sjukdomar. Ledsamma saker som jag önskar inte fanns, så att man inte behövde läsa om dem.
Så, för denna blogguppgift har jag valt en poänglös nöjesartikel, och en ”riktig” nyhet. Jag vill helt enkelt försöka komma fram till varför en svensk nöjesnyhet får flera sidor i våra tidningar, medan nyheter från exempelvis Afrika inte ens får en liten notis. Den första artikeln har jag tagit från Aftonbladet, och handlar om att Carolina Gynning fått ersätta Elisabet Höglund i ”Förkväll”. Den andra är en artikel om yttrandefrihet i Darfur, från UN Wire/Reuters.
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article6605366.ab
Det var i förra veckan som Elisabet Höglund, 65, blev inkallad till ett kontor på TV4. Kanalen meddelade att hennes tjänster inte längre var önskvärda, och Elisabet valde att ställa till med det största mediahallå hon bara kunde. Hon talade ut om hur hon fått sparken, kallade detta för sitt livs största kris och uttryckte sin oro över framtiden. Samtidigt hävdade TV4 att Elisabet inte alls fått sparken, utan är på en tillfällig time-out. En vecka senare pratas det fortfarande om Elisabet. Trettiofyra år yngre kollegan Carolina Gynning har tagit över, och äldre kvinnliga tv-profiler skanderar att det är både köns- och åldersrasism. Äldre män drabbas nämligen inte av samma problem.
Men frågan är, varför har det här blivit så stort? Är det verkligen nyheter? Efter att ha funderat lite kommer jag fram till att tidningarna valt att publicera dessa artiklar för att så kallad åldersrasism upprör många. Människor som börjar närma sig pensionen, särskilt kvinnor, blir antagligen mycket upprörda över att TV4 kan behandla någon som är lik dem själva så dåligt. Och yngre kvinnor blir istället upprörda över att den där gamla tanten har mage att beklaga sig när hon arbetat hela sitt liv och uppenbarligen varit mycket framgångsrik, och nu genomgår sitt livs värsta kris vid pensionsåldern när hon fått gå på en time-out.
För tidningarna är denna upprördhet mycket viktig. Faktum är att vilken stark reaktion som helst är bra. Detta innebär att läsaren kommer att vilja läsa fler artiklar om samma ämne, dvs. köpa deras tidning fler gånger de närmaste dagarna. Det betyder dessutom att ju fler artikeln berör, desto större nyhetsvärde har den. Elisabet Höglund är en välkänd person, vilket också hjälper mycket eftersom läsarna kan lättare relatera till henne än till en helt okänd person. Med andra ord har denna artikel, hur onödig den än kan verka, ett stort nyhetsvärde.
Tyvärr intresserar sig inte riktigt lika många för yttrandefriheten i Sudan. Nyheter från Afrika överlag går inte hem särskilt väl i Sverige. Svenskarna har svårt att identifiera sig med fattiga afrikaner i krigsdrabbade länder, och vill därför inte läsa särskilt mycket om dem. Att något skett i vårt närområde ger nämligen ett mycket större nyhetsvärde än om det skett på andra sidan jorden. Ett krig i Norge skulle fylla tidningarna från början till slut, men ett krig i Sudan har många inte ens hört talas om. Så när FN uppmanar Sudan att skydda yttrandefriheten och mötesfriheten i Darfur inför landets kommande val, så upprör det alltför få människor i vårt lilla land för att tidningarna ska skriva om detta.
För att enkelt summera detta så har jag använt mig av boken ”Börja skriva”, av Per Andersson-Ek, Kenth Andréasson och Åke Edwardson. De har sammanställt en lista med tio punkter, som man kan använda sig av för att komma fram till om något är av nyhetsvärde eller inte.
1. Det du själv reagerar för
- Artikel 1: Många svenskar blir upprörda.
- Artikel 2: Väldigt få svenskar bryr sig.
2. Intresserar många
- Ja, äldre människor är intresserade. Yngre blir upprörda över hysterin.
- Nej, tyvärr inte.
3. Något som inträffar i spridningsområdet
- Ja, det inträffade i Sverige.
- Nej, det berör ett område långt ifrån oss.
4. Egen nyhet
- Nej, konflikten har tagits upp i bl.a. Expressen också.
- Nej, artikeln är skriven av nyhetsbyrån Reuters och publicerades av tidningar runtom i världen.
5. Aktuell
- Ja, konflikten har uppmärksammats stort.
- I Sverige, nej.
6. Verklig nyhet
- Nja, åldersrasism hör man oftast inte så mycket om, men frågan om hur äldre behandlas har länge varit relativt aktuell.
- Nyheten känns inte alls igen i Sverige. Liknande artiklar publiceras väldigt sällan.
7. Överfört på en person
- Ja, definitivt. Alla kan känna med Elisabet.
- Nej, även om valet påverkar många människor så tar man inte upp någon särskild person som skulle påverkas på ett eller annat sätt beroende på vad som händer.
8. Informationsplikt
- Nej, vad som händer med Elisabet Höglund påverkar inte direkt den ’vanliga’ människan.
- Nej, vad som sker i Sudan påverkar inte Sverige på något sätt.
9. Stämmer med tidningens regler och policy
- Det finns inget alltför stötande i artikeln, det enda som upprör läsarna är att Elisabet fått gå på time-out pga. sin ålder, så artikeln borde rimligtvis stämma med Aftonbladets policy.
- Att rapportera om ett uttalande av en FN-anställd torde inte gå emot någon policy på någon tidning.
10. Känd person
- Ja, Elisabet Höglund är känd i Sverige.
- Nej.
Genom att titta på dessa punkter så kan man nu lätt se att Aftonbladets artikel har ett mycket stort nyhetsvärde i Sverige, medan artikeln från Reuters har ett förvånansvärt litet nyhetsvärde.
