Kampanjjournalistik överlag är i min mening ett utnyttjande av inflytande. Det är kanske lite väl hårt sagt, men journalister ska vara objektiva och rapportera sakligt. När de gör en totalomvändning och mitt i allt börjar bedriva kampanjjournalistik för att t.ex. fria någon så är det alltför många som tror på allt som rapporteras. Annika Östberg är exempelvis absolut inte oskyldig och förtjänar helt och hållet sitt straff – så varför kampanjade medierna för hennes räkning? Åtskilliga svenskar trodde helt och fullt på att Annika var oskyldig, eller nästintill så, men det var ju inte fallet egentligen. Resultatet blev att Reinfeldt och andra politiker använde tid som de kunnat göra något bättre av, för att få henne flyttad till Sverige. Dessutom får nu skattebetalarna stå för Östbergs tid i svenskt fängelse. S-l-ö-s-e-r-i, enligt min mening.
Sommaren 2008 kampanjade Expressen emot FRA-lagen. 100 000-tals protestmejl skickades till riksdagsledamöter med hjälp av ett enkelt formulär på Expressens hemsida. Men är det verkligen effektivt med mejl-bombning? Ledamöters mejl-konton kraschar, de får spendera flera dagar med att radera mejl efter mejl med exakt samma innehåll (kan jag tänka mig i alla fall…) Nja, jag tycker nog inte att det är en så särskilt bra idé. Nu var jag visserligen i och för sig också för FRA-lagen, men jag hoppas att de flesta skulle hålla med mig om att en protest av detta slag är rent slöseri med tid. Politikerna lär ju knappast tänka ”oj, nu har jag fått 200 000 mejl som säger att FRA-lagen är en idiotisk idé - nu tycker jag också det!”.
Aftonbladet är lika flitiga de med sin kampanjjournalistik. Alltifrån flyktingars situationer till omständligheterna på äldreboenden tas upp med namnlistor som folk skriver på om de håller med. Och det gör ju alla, för inte finns det någon riktig journalistik i deras artiklar – allting framställs ur en synpunkt. På många sätt är denna kampanjjournalism i mindre skala bra. Alla tycker väl egentligen att Arne och Gunnel ska få bo tillsammans (se http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7004545.ab). Det är när man blandar in för mycket politik som det börjar bli alltför komplicerat, och kampanjjournalistiken börjar gå utför.
För att komma till någon slags poäng så borde det endast vara okej för media att bedriva kampanjjournalistik om de helt säkert vet att det de gör är för det bästa. En journalist som rapporterat kritiskt ska självklart inte sitta i fängelse för det (ex. Dawit Isaak). Men då måste man veta helt säkert att journalisten blivit arresterad för just det, och inte gjort någonting olagligt i landet. Om en kritisk journalist till exempel skulle bli fängslad imorgon för att olagligen vistas i ett land kan man inte börja kampanja på en gång för att få hem honom, även om man tror att han kan ha fängslats för att han rapporterat kritiskt om landets regering. Man måste först veta varför. Det är just på grund av dessa anledningar som t.ex. SVT inte bedriver kampanjjournalistik. De ställer krav på opartiskhet och objektivitet, vilket kvällspressen tråkigt nog oftast inte verkar göra.
När jag läser ditt inlägg känns det som att läsa mitt eget! :-)
SvaraRaderaVi har precis samma åsikter och debatterar för samma saker (fast du har nog fått till det lite bättre och tydligare). Jag tyckte också att det var viktigt att påpeka att tidningarna skall vara objektiva och inte agera domare, och jag har aldrig förstått all uppmärksamhet som Östberg getts.
Jag kan ju inte säga annat än att ditt inlägg är kanonbra eftersom vi har samma uppfattning om ämnet... :-)
Mvh Maria Svenningsson
Precis som du skriver är det ju en fara med att bara en sida visas upp i kampanjerna. Många svenskar tror ju att Östberg är oskyldig!!
SvaraRaderaDet är också lätt att bara kryssa i en ruta på en sida för en namninsamling utan att aktivt tänkt över det. Man får ju inte heller möjlighet att göra det eftersom journalistiken är såpass vinklad!
Jag håller med dig helt och hållet. Jag har formulerat mig på ett liknande sätt i mitt eget blogginlägg.
SvaraRaderaMen en sak bara, fick politikerna verkligen 200 000 mejl att ta hand om själva? Jag tror snarare att det var Expressens uppgift som i sin tur visade upp detta för regeringen.
Angående Östberg. Varför ska hon hit? Hon har dubbla medborgarskap, men hennes brott ägde rum i USA och därför bör och också ta sitt straff där.
Håller med dig.
Jag håller mig dig i mycket av det du skriver, speciellt stycket om Annika Östberg. Det där var helt och hållet patriotiskt kampanjjournalistik utan någon som helst objektivitet inblandad! Ibland verkar det som att medierna har mer makt än de egentligen klarar av, och precis som du skriver så är det många som tror helt och fullt på allt som skrivs. Jag tycker dock att det kan vara bra med viss kampanjjournalistik i vissa frågor, som t ex Dawit Isaak. Den vinklingen är riktig, och medierna har koll då det är en händelse i "mediernas värld" eller hur man nu ska uttrycka sig.. :)
SvaraRaderaJag håller med dig, Linda. Kampanjjournalistik som i fallet Dawit Isaak är viktig, även om man ibland känner att det är dags att lägga ner den där kampanjen nu, den gör ju ingen nytta i alla fall.
SvaraRaderaMartin - en protestlista med allas namn eller något liknande hade varit hundra gånger vettigare, men i artikeln jag läste om detta så framgår det att de verkligen gjort ett formulär som skickade vartenda mejl till ledamöterna. Det står bland annat att de i en annan kampanj valde att inte mejlbomba någon, utan att överlämna någon slags lista istället, och det står också att det skickades 100 000-tals protestmejl. Exakt hur många står inte. Du kan se artikeln själv här.. http://www.resume.se/nyheter/2008/12/08/natet-ar-fantastiskt-for-k/index.xml